Vem vet.

Det har varit en ganska så händelserik dag i dag. För att fortsätta berättelsen om mina SMÅ utslag, för det är så de heter. Så var jag + Anna på vårdcentralen id ag för att göra någonting åt det.
Det roligate var att inte ens dom visste var de kunde vara, och samanlagt så var de 4 olika personer som var inne och tittade på mej för "lära" av dom. Eftersom dom inte sett nåt liknade.
Det var lite läskigt men som tur var va Anna med och kunde skoja bort det. Vilket nog behövdes.
Och jag har nu äntligen lärt mig att dom inte kommer operera. Så de så.

Sen tillbaka till skolan, och chilikassler. Så som vi har längtat.
Det satt inte alls fel i magen, för sen var de dags att leta reda på min salva på apoteket. Det var ett ganska så spännande besök och självklart ganska så många skratt. Vad annars?
Vi får gå på en temakväll nån gång. Eller vad säger du?

Kom hem och var ganska så där lagom trött, byte till myskläder och lekte med lucas en sväng. Sen var det ju dags för riket, det som jag o min 5-årige bror följer. Så med andra så va de en ganska så lyckad fredag.

Har dock fortfarande en lite konstig känsla i magen. Som om nåt inte riktigt stämmer. Som om nåt kommer att gå på tok, eller nåt kommer att hända. Det är vad min mage säger just nu. Kanske måste ringa dej och fråga vad du tror.

Det är tur att man har såna vänner som man har. Jag tror vi behöver bli bättre på att visa det. Jag tror också att vi måste bli förskitigare om våra vänner. Vi behöver vårda vänskapen, för den är faktiskt ganska så skör.
Har insett i dag vilken vänskap du och jag har.
Och den får vi inte släppa. Och aldrig ta varann för givet.
Är också så tacksam över alla andra vänner som jag har.

Förlåt för min stumhet.
Jag ville ge dej himlen.
Men jag kan inte tala.