Kärlek.
Jag läste om folk som slutat tro på evig kärlek. Människor som har blivit brända en för många gånger. Men ska man inte alltid våga ha hoppet kvar? Min uppväxt har varit en av de svåra, en tuff period som äntligen ligger bakom mig. Men denna tuffa tid, denna brist på kärlek och uppmärksamhet har inte fått mig att tvivla. Inte för en sekund. Evig kärlek finns. Det gäller bara att öppna ögon och våga tro.
Helgen är nu förbi för denna gång också. Den försvinner i ett nafs och helt plötsligt vet man inte riktigt vart den tog vägen. Allt för mycket som har blivit gjort, och ännu mer som inte blivit gjort alls.
Har också insett hur mycket syskon kan betyda. Ett samtal från en bror som helt plötsligt inte känns så långt borta. Att få höra dig be mig om hjälp, var de mest underbara denna helg. Trots att vi inte ses, vi hörs sällan och pratar knappt, så vet du att jag finns här när du än behöver mig.
Love come in all forms.
posted by Caroline @ 08:45
3 Comments
3 Comments:
Vackert skrivet som så ofta förr!
Den eviga kärleken, finns den? Ja jag hoppas verkligen det!
I mitt hjärta finns någon som jag vill ge den kärleken till!
Du vet vem ;)
PUSS
Kärlek kommer alltid spela en otroligt stor roll i ditt liv vah? Vilket gör dig till en väldigt stark person, att kunna gå igenom allt som hänt dig och fortfarande ha hoppet kvar. Det är beundransvärt.
XXX
David
Evig kärlek finns. Det finns det bevis på. Jag vet att du kommer hitta den. Sen är det långt ifrån alla som är värda att få just den livslånga kärleken med Dig.
Post a Comment
Subscribe to Post Comments [Atom]
<< Home