Kris.

Länge sen man skrev någonting nu. Men allt händer så fort och tiden bara rusar förbi. Julafton kom och gick i ett svep. Hade en väldigt mysig julafton med nära och kära i mitt rosa hus. Hann med att gå ut på juldagen var väldigt trevligt att få en liten pratsund med dig.
I går var det först rean med mamma och sen iväg till släkten på mat och fika. Alltid lika mysigt att komma tillbaka hem till dom. Det komma tillbaka till den plats där man har spenderat mycket tid. Det var ju hemma. En tid i alla fall.
I dag blev det att sova ut, i alla fall en liten stund på morgonen. Sen en ganska så seg dag fram till kl 2 ungefär då de bar av upp på stan. Fick en kris, hoppas för allt i världen att det ska lösa sig nu. Sen bio. Det var mys.

Kan inte tro att vi snart ska till Estland. Helt otroligt. Om knappt en vecka så åker vi i väg till det som vi har kämpat för så länge. En helt ovärderlig känsla börjar krypa upp hos mig. Hoppas att årsmötet löser sig bara .

Kan inte förstå att jag inte kan sluta tänka på dig. Det borde vara enkelt eftersom jag inte är en sådan person som går runt och tänker på någon. Men på något sätt så vill jag tänka på dig. Speciellt efter ikväll. De du sa har ingen annan sagt till mig, inte på det sättet i alla fall. Hos dig kan jag vara mig själv. Låt det förbli så.


Minnen och sånger.