Regn.

När jag gick hem från bussen denna regniga kväll så hör jag hur någon ropar hej. Jag vänder mig och tittar upp, då hänger det en söt liten tjej utanför fönstret och vinkar. Jag stannar för att hälsa tillbaka, och där står vi. Eller jag i alla fall, en måndag kväll men regniga kläder och pratar med en 7-åring om vädret. Hon önskar mig sedan en finfin kväll och smäller igen fönstret. Just där och då, fick jag min paus. En stund med droppar rinnande i mina ögon och en liten tjej som ville veta vad jag hette. Där och då andas jag för att orka med den vecka som ligger framför mig.

Många arbeten och uppsatser som ska vara inne nu. Men det är bara att ta en i taget, eller varva dom som jag gör. Det blir lite mera omväxling då, dock blir inte en enda klar men jag får många halva uppsatser. Kanske går dom lika bra att lämna in.

En trevlig liten pratstund på CO också. Tänk att dom killarna kunde vara så trevliga, fast dom jobbar på ett ställe där man kan irra omkring i timmar utan att hitta det man ska. Men jag hittade det jag ville ha och fick även assistans på vägen ut ur affären också. Det är vad jag kallar service.

Många samtal i dag blev det. Men det behövdes nog. Jag bryr mig så hemskt mycket om dig. Snälla se dom saker som jag gör, för jag an inte göra mer än mitt bästa. Jag finns här, inte allt för långt borta. Kanske sa det vara så här, och kanske är det jag som är ensam. Men du är en pärla i mitt stora hav till liv.

Många timmar små blev ganska så många. Men vi fick en del gjort, och nu ska jag bara ta tag i det. Får se när jag orkar detta.

Vi vet. Och du är sötast i världen.


I looking down on you, smiling.