Mörkt.

Just when I needed it the most. You came and you saw me, saw that I was hurting and helped me back on my feet again. Saying all the right things and helping to realise. Helped me with school as well. Thank you.

Tänk att det ska behöva vara så här mörkt. Mörkt när man kommer hem, och mörkt när man går upp.
Då är det tur att man får en komplimang från mattanten i matsalen. Hon tyckte om min gröna tröja som jag hade satt på mig för att lysa på min dag. Hon sa att hela jag lyste, och att jag inte alls så trött ut. Vilket ja gjorde, men det var gulligt sagt.

Tänk att allt ska behöva hända mig, och att det ska behöva hända just nu. Jag orkar inte med detta också, jag behöver inte det just nu.
Och jag behöver inte att du ska behandla mig som du gör, jag förtjänar inte det. Jag har gjort så mycket för dig och jag får så lite tillbaka. Men jag vägrar nu.

Jag tackar Gud för Lillemor. En klippa i mitt liv.


See me when I'm gone.