Kaffe.

Ett par dagar av detta och jag kommer att trivas som fisken i vattnet. Men ändå känns det inte riktigt som det borde göra vid denna tidpunkt. Jag vill ge dig allt jag kan men jag vet inte riktigt hur jag når fram till den svårlästa människan som du verkar vara. Men jag har all tid i världen, och jag är beredd att ge den till dig.

Massa hundar som sprang omkring. En ren form av avslappning. Det var härligt att se dessa stora hundar fara omkring efter varandra. Stå med en varm kopp kaffe i händerna och bara vara ute i friska luften för att andas en liten stund. Känna kylan i kinderna och fötterna, blunda och höra fåglarna och hundras skall. Ett minne jag kommer att bära med mig under den kommande veckan som verkar bli hemskt stressig.







Tack till alla er som finns där. Verkligen.