Dimma.
Dimman som sakta lägger sig över gator och torg är inte alls så skrämmande som man skulle kunna tro. Tvärtom, det ger ett infallande lugn som viskar att allt kommer att ordna sig. Man ser inte riktigt stegen framför än där man går där på gatan, men det kanske är det som är meningen också. Man ska inte alltid se varje steg man tar, man ska inte alltid veta vilka händelser och företeelser som kommer att dyka upp. Ibland gäller det att lita på att det alltid finns en väg att gå och att man aldrig är ensam.
Livet är fullt av överraskningar, jag gillar dom inte så hemskt mycket. Men ibland, när ett telefonsamtal vänder upp och ner på hela min värld. Det är då överraskningar är som mest uppskattade. Tänk att jag ska få vara med och göra en skillnad, jag ska få vara med och påverka någonting som i sin tur kan påverka hela länder.
En känsla som fortfarande sitter kvar djupt i mitt hjärta. Och jag vägrar ge upp hoppet.
Som om du inte fanns.
0 Comments:
Post a Comment
Subscribe to Post Comments [Atom]
<< Home